Efter ett speluppehåll på tre veckor var det på ringrostiga och sega ben som Eskilsminne IF:s damer på lördagen tog sig an gästande seriekollegan Rosengård 1917 på Västergårds IP. Den första halvleken gick klart i gästernas favör men slutade 0-0. Efter paus lyfte Eskilstjejerna upp spelet och kunde avgöra med matchens enda mål snyggt inprickat av Alma Bertilsson.
Solen tittade fram hela matchen men det var ett isande blåsigt och kallt Västergård som trots allt gästades av ganska många nyfikna åskådare. Eskils kom till match med ett lag som just nu är ganska hårt nertränat och som dessutom inte fått spela någon match på tre veckor.
- I första halvleken var vi inte riktigt med i spelet. Vi stod och såg på när Rosengård spelade. Men det blev betydligt bättre i andra halvlek. Det blev klart bättre med passningsspel, possession och presspel, förklarar tränare Pierre Persson.
- Det kändes att vi behövde denna match. Vi var lite sega men spelade upp oss och gjorde ett fantastiskt snyggt mål. Det är skönt att vinna matcher och vi höll nollan igen vilket också är värdefullt, säger Pierre.
Han fortsatte:
- Vi kan mycket bättre än så här men vi är på väg dit. Det är en styrka i sig att kunna vinna en match där man inte är nöjd med spelet.
Assisterande tränare Olle Nilsson fyllde i:
- Vi förlorade många dueller. Men om vi kan spela 0-0 mot ett lag från samma serie och göra en dålig halvlek då visare det på vilken styrka vi har, konstaterade han.
I första halvlek var Eskils med de första 5 minuterna men tappade sedan initiativet till ett Rosengård som verkade vara nära premiärformen. De sista 10 minuterna kom Eskils tillbaka men skapade inte någon farlighet. Rosengård hade å andra sidan två frilägen som laget brände i 9 och 18 minuten.
Efter paus växlade hemmaspelarna upp sedan en del av ringrosten borstats bort. I den 57 minuten kom också utdelningen då Julia Nyberg Spets serverade fjolårets skyttedrottning bollen och hon prickade snyggt in 1-0.
Eskils hade sedan det mesta och bästa av spelet men lyckades inte hitta in till fler riktigt farliga chanser.
Hemmalagets återvändare - den centrala mittfältaren Matilda Andersson - var en av de bättre i ett hemmalag där dock alla ska ha beröm för att de kämpade helhjärtat trots att benen och kroppen inte riktigt var med.
- Det märktes att vi inte spelat på tre veckor. Vi var inte synkade som i tidigare träningsmatcher. Det märktes inte minst då deras spelare hela tiden var snabbare och vi kom hela tiden lite sent in och fick inte det fysiska spelet att fungera man mot man, säger Matilda.
- Kombinationen av väldigt hård träning och långt matchuppehåll visade sig nog tror jag. Men när vi sedan når vår serieform då kommer det bli så mycket bättre, betonar hon.
Förutom Matilda Andersson kan vi nämna Eskilsmålvakten Matilda Waldt som visade upp tryggt och lugnt spel i målet. Dessutom extra plus till Marwa Said som kan bli en riktigt intressant spelare när serien drar igång.
Text och bild: Lasse Möller
